Ikväll ska jag och Deya gå på Valpkursens första tillfälle! Ska bli jättespännande! Jag kommer gå på kursen varje tisdag hela sommaren nästan. Ser mycket fram emot att få lära mig bra saker och att få träffa andra valpar. Jag får väl ta och skriva mer ikväll om hur det gick på kursen. 

Vikt: 8,2 kg.

Höjd: 38 cm.  

Den här veckan har hon inte gått upp alls mycket i vikt. Men vi har varit lite försiktigare med maten, för förra veckan såg hon faktiskt lite för tjock ut. Nu ser hon sund och fin ut igen. :) 

Jaha, då var det dags igen.

Vikt: 7,9 kilo

Höjd: 37 cm

Sakta men säkert växer hon på höjden, en centimeter även denna vecka. Men nu har hon gått upp nästan ett kilo i vikt. Min lilla tjockis! :P

Hon är så fin Deya, hon anpassar sig fint. Ibland är hon lite gnällig och kinkig, när hon hamnar i nya situationer och matte eller husse inte är med, men hon lär sig ganska fort och efter att ha gjort samma sak några gånger så är hon betydligt lugnare. Jag tror varjefall att det är bra övning för henne. 

Hon kissar fortfarande inne ibland, imorse till exempel när jag var för långsam på att ta ut henne. Jag gick på toa själv först och just när jag skulle klä på mig och gå ut så satte hon sig och kissade i hallen. Jag högg tag i henne så klart och bar ut henne på en gång och berömde henne massor när hon kissade ute. Men då var hon väl helt enkelt så himla kissnödig att hon inte kunde hålla sig längre. Matte får skylla sig själv som var så långsam.

Annars kissar hon i princip bara när det kommer spännande människor på besök och hon blir så exalterad att det skvätter lite. Så hon är betydligt mer rumsren nu än hon var i början varjefall. Så småningom borde hon väl kunna kontrollera sin blåsa även när hon är exalterad. 

Men hon är en otroligt mysig hund. Hon är skön att ha att göra med, hon är lättlärd, hon är gosig och hon är lagom nyfiken på saker och ting. Ibland blir hon helt vild och galen när hon behöver få utlopp för överskottsenergi, men för det mesta är hon väldigt lugn. Världens bästa hund helt enkelt. :)

Idag har Deya fått stå ut med min fästman och hans vänners extatiska, öronbedövande jubel när Sverige gjorde 1-0 och sedan 2-0 mot Grekland. Hon står ut med en himla massa skrikande och upprörda rop, men just vid målen så blev hon faktiskt lite orolig och visste inte riktigt var hon skulle ta vägen. :P

Höjd: 36 cm

Vikt: 7 kilo

Mja, hon har växt en centimeter och gått upp 5 hekto, så det har inte hänt så värst mycket den här veckan. Hon har växt lite grann och gått upp lite i vikt men inte så värst mycket.

Jag är väl lite otålig, men jag tycker det ska bli jättespännande att se hur hon ser ut som vuxen, men jag får allt hålla mig till tåls i några månader till. :P

Imorgon fyller hon faktiskt 3 månader! Tiden går fort ändå. :) 

Här är en film på när Deya ligger och sover. Filmen är från i söndags då min bror Micke fyllde 31 och vi hade lite kalas hemma hos mamma och pappa. Jag tror det är pappa som filmar när hon ligger och sover under min mormors stol. Hon var totaldäckad!

Dels hade hon lekt med Fanny hela dagen, och sen så hade ju även brorsan och hans fru med sig sina två små barn. Oliwer som är 1,5 år älskar att springa fram och tillbaka, fram och tillbaka, och Deya tyckte att det var ganska roligt att ha någon som var på samma "mentala nivå" som henne. De verkade komma rätt bra överens.

Min andra brorsa Richard och hans tjej Patricia tog även med sig sina två små vovvar (som mer ser ut som råttor enligt vissa). De är Italienska Vinthundar och ser ut lite som dom här: http://www.besali.com/media/Vinthundar/italienare%20A.jpg

De var lite läskiga, tyckte både Deya och Oliwer till en början, men efter ett tag började Deya bli rätt kaxig mot dom när hon hade vant sig vid dom. Men det var jättesött i början när både Deya och Oliwer stod brevid varandra och råstirrade på de två små sakerna. Först gick Oliwer fram en liten bit och Deya stod och kikade fram bakom honom. Sedan avancerade hon en liten bit och sedan han igen. De var i fullkomlig symbios i sin skräckblandade fascination över dessa hundar. :P

Nåväl. Jag är fortfarande kvar här ute hos mamma och pappa. Deya trivs så himla bra här, och jag med för den delen. Det är så trevligt att ha skogen till hands bara femtio meter från huset så att man kan gå mysiga promenader utan koppel, och sjön några hundra meter åt andra hållet så att man kan hoppa i om det blir för varmt. Och dessutom kan man ha dörren öppen ut mot trädgården så att hon kan gå ut själv när hon behöver kissa.

Imorgon ska hon mätas och vägas igen. Ska bli spännande att se hur mycket hon ökat i vikt och höjd. :)

Nu är Deya 12 veckor gammal, och idag har hon varit hos veterinären och fått en vaccinering. Det gick jättebra, jag höll i henne medan veterinären satte den lilla sprutan i nacken på henne. Det var över innan det ens hade börjat och Deya märkte knappt nånting. 

Dom där bilderna jag lovade har jag visst inte hunnit med. Jag lämnar in min sista tenta på torsdag, sen har jag lite andra saker att ta tag i, men nästa vecka kommer det äntligen att lugna ner sig och då kan jag börja njuta av mitt sommarlov!

Dagens mått:  

Vikt: 6,5

Hon har inte växt så mycket på höjden, men desto mer på längden faktiskt! Och så har hon väl gått upp ungefär 6 hekto även denna vecka. Det går så himla fort. Innan vi vet ordet av det kommer hon vara fullvuxen. :)

Tiden går så himla fort, nu är Deya redan 11 veckor gammal!

Jag är ute hos mamma och pappa i Skärgården nu och hälsar på. Jag ska bo här till på lördag, och plugga en massa. Det har två anledningar. Dels så klarar jag lixom inte av att plugga hemma, jag måste få komma bort för att inte helt sonika somna när jag läser, och dels så har hon varit extra jobbig de senaste två dagarna och skällt och ynkat en massa utan att vi förstår alls varför. Mamma och pappas teori är att hon helt enkelt är i trotsåldern, och det låter faktiskt som en väldigt vettig förklaring.  Så hur som helst tänkte jag att här hos mamma och pappa har hon ju massa annat att sysselsätta sig med, Fanny till exempel. Så jag kan nog få lite pluggro. :)

Den senaste veckan har hon inte gått upp så jättemycket i vikt, men hon har växt så mycket att man kan se det på henne!

Höjd: 34 cm (kanske 35, hon står som sagt inte helt stilla)

Vikt: 5,9 kilo

Hon har alltså växt 4-5 centimeter på höjden, och gått upp ungefär 6 hekto. Spännande. :)

Hon har varit lite orolig och gnytt och verkat alldeles olycklig, och jag misstänker att det kan ha berott på växtvärk faktiskt!

Annars har hon varit mycket läraktig! Tyvärr har jag inte haft tid att träna så mycket med henne, men hon har kunnat sitt ett bra tag nu och vi brukar säga åt henne att sitta när vi går ut och kommer in, när vi tar på och av henne kopplet. Och när hon ska få sin mat (annars är hon så himla ivrig).

Och igår började jag lära henne Ligg också, och det funkade ganska bra. Idag när jag provade att öva på Ligg igen så kunde hon det nästan på en gång! Hon är jätteduktig! Så snart jag är klar med skolan på torsdag i nästa vecka ska jag börja ägna mycket mer tid åt att öva sånt här med henne! Det ska bli jättekul! :D

Nåja, nu ska vi gå och sova i gäststugan. Första gången sen hon flyttade till oss som hon får sova nån annanstans än hemma. Hoppas hon inte kommer vara orolig för att Martin inte är där. Fast hon kommer nog hur som helst inte att sakna honom lika mycket som jag. ;)

Bilder kommer lite senare, ska ta några med mammas telefon, som har en mycket bättre kamera än min.

Det händer så mycket hela tiden så jag hinner ju inte skriva här.

Deya är världens sötaste, men jag måste ju erkänna att det ibland är jobbigare än jag hade trott att det skulle vara att ha valp. Mest för att Martin och jag aldrig kan göra något tillsammans annat än att sitta hemma eller gå ut på en liten promenad. Minst en av oss måste ju alltid vara med henne. Vi kan ju inte gå in i en affär tillsammans till exempel. Vi ska ju köpa en vigselring till mig till exempel, och vill titta på det tillsammans, men vi har inte kunnat gå och titta i affärer tillsammans. Men nu när jag känner mig säker på att hon är trygg med oss så känns det lättare att lämna bort henne till någon som kan passa henne en stund. Det är säkert bara nyttigt för henne att få byta miljö lite då och då.

Linnis har passat Deya en förmiddag när både jag och Martin hade obligatoriska lektioner, och det gick jättebra för dom. Och imorgon vill vi gå på bio med Linnis och Linus, och då kommer Martins pappa att passa Deya. I helgen tänkte vi försöka komma iväg till en smyckesaffär och titta på ringar, och då kan kanske Linnis eller Martins föräldrar passa henne. Det känns riktigt bra. :D

I söndags lämnade vi ju även Deya hemma hos min mamma och pappa som jag tidigare nämnde, och det gick faktiskt jättebra. Det var jättebra att hon redan fått träffa Fanny på hemmaplan för nu var det bara lycka att få träffa henne igen. Och Fanny tog hand om henne och var jättesnäll mot henne. Mamma och pappa tog även med henne på promenad ute i skogen, och utan koppel också! Det hade gått finfint. Martin och jag hade inte tagit ut henne i skogen ännu, jag har läst att man inte ska gå ut för mycket med valpen utan låta den hålla sig till ett säkert ställa nära hemmet där den känner sig trygg. Men hon hade älskat skogen helt enkelt och hon hade följt med mamma och pappa jättebra! Mamma och pappa tycker jättemycket om henne också, och det är ju skönt. :)

Deya verkade inte ha saknat oss alls när vi kom dit och hämtade henne. Det verkade nästan som att hon trivdes bättre hemma hos mamma och pappa än hon gör hemma hos oss. :P

Men sen dess har jag och Martin också börjat ta med henne bort till skogen och låtit henne springa där utan koppel, där det inte finns några människor och andra hundar. Hon verkligen älskar att få springa runt, och hon följer faktiskt efter oss mycket bättre när hon inte har koppel på sig, än när hon har det. :P

Det känns som att det behövs också. Ibland får hon små vilding-attacker och springer runt och är helt galen. Hon är visserligen bra på att underhålla sig själv så länge hon får något att leka med (en tennisboll är det roligaste hittills, den rullar ju iväg så lätt så hon kan jaga den). Men det märks att hon har väldigt mycket energi emellanåt så det är nog bra att vi börjar ta henne på promenader så hon får springa av sig. :)   

Hon har haft lite problem med bajsandet, tror hon varit lite hård i magen, och då har hon gnällt och ynkat jättemycket när hon bajsar och verkar bli rädd och vill springa iväg innan hon är färdig. Sedan har beteendet hängt kvar även fast hon inte är hård i magen längre. Hon kanske har ett litet sår i rumpan?

Sådana små saker låter kanske trivialt och som total onödig information, men om du funderar på att skaffa hund så kan jag lova att det är sådana småsaker som är det som är mest jobbigt, inte för att hon är jobbig, utan för man inte vet riktigt hur man ska bete sig. Vi vill ju göra det som är bäst för henne, men vad är det?

Vi diskuterade oss fram till att vi skulle försöka vara så lugna som möjligt och berömma henne när hon bajsar som hon ska. För att inte förstärka hennes rädsla så låter vi henne inte springa iväg när hon blir rädd utan vi står lugnt kvar och håller kvar henne, och uppmuntrar henne istället att försöka avsluta det hon påbörjat. Det verkar funka lite smått, och förhoppningsvis blir hennes bajsande normalt snart igen. 

Idag gick jag till veterinären på vägen hem från bussen, och bokade in tid för vaccination om två veckor. Då är hon nämligen 12 veckor och ska vaccineras. :)

Det är inget fel på vårt sociala umgänge här i Norrtälje varjefall. I kväll var Linnis och Linus här på middag och imorrn ska vi som sagt på bio med dom. Det är himla trevligt. :)

Idag fyllde Deya 10 veckor. Martin vägde henne innan middagen, och då vägde hon 5,3 kilo, så hon har gått upp nästan ett kilo på en vecka.

Sedan försökte vi mäta henne, och som vanligt var det jättesvårt eftersom hon inte ville stå stilla och vi är lite osäkra på var man ska mäta också. Men vi mätte henne till 30 cm varjefall. Precis samma som förra veckan alltså.

Jag kanske skulle försöka börja mäta henne på längden också? Vi får se om jag hittar nån bra info om hur man mäter isåfall.